|
Personligen
tror jag inte på nuvarande "miljöväckelserörelsen".
Framtiden kommer
att döma ut dagens hysteri som århundradets största bluff!
.
|
Biobränsle. Diskussionen
växer kring de miljövänliga drivmedlen. Var och hur är
de producerade? Vilken typ av råvara och hur mycket råvara
behövs det? Förnyelsebart låter ju bra, men exakt hur miljövänliga
är det egentligen?
 
(Rör inte min semla)
|
|
107 kilo vete för en full tank.
En full tank med etanol i Volvo C30 Flexifuel räcker till mat åt
ett barn i cirka 273 dagar. Kungen kör en Volvo C30 för att fylla
tanken med 55 liter E85 går det åt 107 kilo vete. Energin i
den mängden vete räcker för att hålla ett litet barn
(mellan 2-5 år, vikt cirka 16 kilo) vid liv i ungefär nio månader.
|
Svenskarna bär meningslös
miljöbörda
.
Sverige står för bara 0,2
procent av världens utsläpp av växthusgaser och har redan
minskat utsläppen med närmare en tiondel sedan 1990. Påskyndade
svenska neddragningar blir dyra och ger heller ingen märkbar effekt
på den globala uppvärmningen. På vilket sätt kan
vi bäst bidra till att att lösa de internationella klimatproblemen?
Svaret är att det krävs breda överenskommelser som inbegriper
så många länder som möjligt, däribland USA,
Kina och Indien. Utan deras medverkan blir varje avtal lika verkningslöst
som Kyotoprotokollet hittills har varit.
.
Genom EU, som är en av de viktiga
aktörerna, kan Sverige göra en pådrivande insats. Problemet
är dock att många av EU-länderna har svårt redan
att uppfylla Kyotoprotokollets åtaganden: att minska utsläppen
av växthusgaser med 8 procent (i förhållande till 1990
års nivå) till 2012.
.
En påskyndad minskning av utsläppen
enbart i Sverige ser därför ut att bli ett slag i luften vad
gäller den globala uppvärmningen. Kostnaderna är omöjliga
att fullt ut beräkna, men är troligtvis avsevärda - och
går inte att negligera. Svenskarna tar på sig en meninglös
börda när lösningen på klimatproblemen ändå
måste sökas i ett bredare internationellt sammanhang.
Etanol ger mer avgaser
.
Kör man på E85 när det
är minusgrader ute blir utsläppen av farliga avgaser större
än från bensin.
Det visar den mest ingående studien
av bilar som körs på E85 respektive biogas. Studien betyder
ny motvind för etanol som miljöbränsle. Studien, som är
finansierad av Vägverket, är ett forsknings- samarbete mellan
AVL MTC AB, Ecotraffic ERD 3 och Stockholms universitet.
.
Två bilar som kan köras på
E85 och en biogasdriven bil har jämförts med bensindrift för
samma bilar. Bilarna har testats i två olika körcykler, den
europeiska körcykeln NEDC och Artemis, och vid två olika temperaturer:
plus 22 och minus 7 grader. Mätningarna avser inte växthusgasen
koldioxid, utan olika avgaser som redan är reglerade i lag på
grund av att de är hälsofarliga.
.
Och det är kallstarterna och körningen
i kyla som ger upphov till de ökade avgaserna. Utsläppen av polycykliska
aromatiska kolväten, som är bevisat cancerogena, var högre
när bilarna kördes på E85
än när de kördes på
bensin. Enkelt kan man säga att ju mer etanol i bränslet, desto
mer avgaser. Körs bilen på vinterkvaliteten E70 (70 procent
etanol) är utsläppen av de aromatiska kolvätena lägre
än för E85. Vid körning i plus 22 grader är bilden
omvänd: då gav E85 något mindre avgaser av aromatiska
kolväten än bensin.
.
Alla bilar gav upphov till ökade
utsläpp av såväl koloxid som kolväten vid körning
i kyla, men ökningen var större för bilar som kördes
på E85. En av etanolbilarna och biogasbilen gav också upphov
till mycket större utsläpp av kväveoxider vid körning
i kyla. Utsläppen av aldehyder var generellt större från
etanol än från bensin och inverkan var större vid minus
sju grader. Biogasdrift borde haft stora fördelar vid kallstart, men
eftersom den alltid sker på bensin blir avgaserna inte särskilt
små. På grund av oxidation av metangasen pekar studien på
att livslängden på katalysatorerna förkortas. Problemet
kan uppstå redan efter 4.000 mils körning. Biltillverkarnas
garanti är dubbelt så lång – 8.000 mil.
.
Forskarnas slutsats är att varken
etanolbilarna eller gasbilarna är optimerade för låga avgasnivåer
när de körs på respektive miljöbränsle. Studien
visar också på behovet av avgaskrav vid körning i kyla.
|
..
.
Personligen tror
jag inte på "miljöväckelserörelsen" utan har köpt
en Mercedes C-klass Avantgarde 2008 med kompressor. Varför
miljöbil när "väckelserörelsen" inte nått Kina,
Indien, USA och Tyskland m m?
.
Det här ogenomtänkta larvet
som högerregeringen har infört att ge bidrag till miljöbilar
är rena rama tramset, bortkastade pengar som jag som skattebetalare
är tvingad att vara med och sponsra. "Livsmedel blir bilbränsle,
trots matbrist". Etanol ger mer avgaser. Kör man på E85 när
det är minusgrader ute blir utsläppen av farliga avgaser större
än från bensin.
.
Jag tror på elhybridbilar som
snart är ute på marknaden. Biltillverkare över hela världen
tävlar nu med varandra för att få fram något som
kallas plug in-hybrid. Det är en elbil som laddas direkt i eluttaget
och som bara har förbränningsmotorn som stöd. Det
är framtidens drivmedel, redan om några år.
|
.
.
..
BIOGAS. Miljönyttan är tveksam och dess
framtid som drivmedel oviss.
.
Och hur är
det med miljönyttan? Biogas består till 95-98 procent av metangas,
som har cirka 20 gånger större växthuseffekt än koldioxid.
All biogashantering (tillverkning, lagring, tankning och körning)
läcker en liten del metangas. Naturvårdverket har i en rapport
nr 5405 understrukit att frågan om "hur stort metanläckaget
starkt påverkar resultatet", det vill säga miljönyttan
med biogas.
|
..
.
Mercedes för miljösamvetet
.jpg)
|
Nya Mercedes C-Klass i miljötrimmat
utförande (BlueEfficiency) nöjer sig med en halvliter milen trots
fin prestanda och hög säkerhet.
.
Att glida fram i en pösig Mercedes
med ett ganska gott miljösamvete är inte längre någon
utopi. Nya Mercedes C200 CDI BlueEfficiency behöver bara en halvliter
milen och är ännu ett bevis för att bilindustrin klarar
tuffa miljökrav bara någon pekar med hela handen.
|
Nu är i sanningens namn inte Mercedes
nya C-Klass någon särskilt pösig vagn. Tvärtom ganska
smärt och smidig och kanske rentav den bästa bil de har snickrat
ihop nere i Sindel- fingen. I alla fall i förhållande till av
kunden insatt kapital. Mercedes miljösatsningar har för närvarande
två namn: BlueEfficiency och BlueTech. Det sistnämnda är
en skitsak, bokstav- ligen, medan BlueEfficiency är ett resultat av
teknisk finslipning: Lägre vikt, effektivare motor- styrning, mindre
rullmotstånd och lägre luftmotstånd. BlueEfficiency kan
alltså appliceras på både diesel- och bensindrivna bilar
medan BlueTech bara är användbart till dieselmotorer. Där
handlar det nämligen om att tillföra urea (just det, fågelskit)
för att effektivisera förbränningen.
.
Bantad och slimmad
Vår provbil, en Mercedes 200 CDI,
har bantats cirka 30 kg, försetts med speciella lättrullande
däck, fått en behovs- anpassad servostyrning och längre
slutväxel. Dessutom har bilens sänks 15 millimeter och fått
en slätare undersida för att minska luftmotståndet. Luftmot-
ståndskoefficienten är nu rekordlåga 0,25 Cd. Resultat:
Tolv procent lägre förbrukning och nästan nere i svensk
miljöbilsklass vad gäller koldioxidutsläpp. Fast fortfarande
jäklas den svenska staten genom att belasta dieseldrivna bilar med
en markant högre fordonsskatt. Det är att uppträda vingligt
i tider då bilindustrin behöver politiska ledare som pekar med
hela handen. I resten av Europa är inställningen till diesel
betydligt klarare och därmed en av de främsta förklaringarna
till att koldioxidutsläppen per bil är lägre där. Mercedes
visar här också att man som bilköpare inte måste
välja en småbil och avstå från maximal säkerhet
för att värna miljön.
.
120 mil på en tank
Nya C-Klass har växt på alla
ledder och erbjuder aktiv och passiv säkerhet som ligger i absolut
framkant. Just C-Klass drabbades heller aldrig av de kvalitetsproblem som
under en period sänkte anseendet för den större E-Klass.
Nya C-Klass borde således få ett mycket starkt andrahandsvärde.
Trots den relativt lilla motorn i den relativt stora bilen så finns
det fullt tillräckligt med kraft. 136 hästar räcker gott
men framför allt har man tillgång till ett vridmoment på
270 Nm redan vid 1 600 varv/min. Det ger en utmärkt körbarhet
och ett sparsamt behov av växlingar. Provbilen har en sexstegad manuell
transmission. Jag kommer på mig själv med att ibland glömma
att växla. Ännu lättare är det att glömma att
tanka. Man kör nämligen sisådär 120 mil mellan påfyllningarna.
Se där vad bilindustrin är kapabel till bara våra politiker
talar om var skåpet ska stå och kunderna ställer tuffa
krav.
|
.
.
Mindre kol – då kan vi köra
bil på bensin
.
Etanolupprop: WWF:s namninsamling
för ansvarsfullt producerad etanol. Slutar vi elda med kol minskar
koldioxidutsläppet dramatiskt.
.
Svenskar – hot mot korallreven. Bolag
vill odla för etanolproduktion. Måste vi köra på
etanol?
Nej, vi kan fräsa vidare på
bensin. Om vi slutar elda med kol.
.
Vi lever i en brytningstid. Utvecklingen
kan gå åt olika håll. Ta det här med kol. Runt om
i världen ger kol el och värme. I Kina kommer 70 procent av energin
från kol. I Sverige är kolförbränningen liten. Slutar
vi elda kol minskar jordens koldioxidutsläpp dramatiskt. Så
mycket att vi kan fortsätta köra bil och lastbil på de
befintliga lagren av olja, utan att klimatet tar skada. Men det går
inte, eftersom Kina och andra länder är så kolberoende.
.
Då finns det tre stora alternativ
till bensin och diesel: att köra på vätgas, elektricitet
eller biodriv- medel – som etanol. Vätgasen har inte blivit den succé
industrin lovade på 1990-talet, skriver Christian Azar i sin bok
”Makten över klimatet”. Vätgasbilar med bränsleceller skulle
finnas på vägarna kring 2005, men är fortfarande alldeles
för dyra.
.
Elbilar då? Förmodligen bra
på sikt. Men i dag kommer elektriciteten ofta från kolkraftverk
– ingen bra lösning. Och bilarna rullar i dag alldeles för kort
på en laddning.
.
Etanol från sockerrör är
den klimatvänligaste etanolen. Men om alla bilar i Europa ska gå
på etanol kräver det en tiodubbling av Brasiliens sockerrörsareal,
vilket hotar regnskogen och den biologiska mångfalden.
.
Så vad göra? Vi måste
fortsätta på bred front med olika bränslesatsningar. Det
går inte att kora en vinnare i dag. Om 30 år vet vi vilken
lösning som var bäst: bensin utan kol, etanol, el, vätgas
– eller något annat.
.
Joachim Kerpner
Koldioxidlarmet en stor bluff?
.
MILJÖ 1. I uppfyllandet
av de miljöpolitiska målen i Sverige anser miljöminister
Andreas Carlgren att det behövs koldioxidskatt och dyrare bensin samtidigt
som skattesubventioner ges till s k miljöbilar, etanolframställning
och vindkraftverk. Allt i den nu heliga kampen mot den globala uppvärmningen!
Det hela framstår mest som en
frälsningsrörelse i frikyrkan!
.
För det första så har
jordens klimat alltid varierat! För det andra är det fullständigt
osäkert om koldioxiden över huvud taget har med den nu svaga
uppvärmningen att göra. Kritiska röster finns
och dessa är inte så få.
Påståendet har inte bevisats. Det finns många andra sannolika
förklarings- modeller.
.
Slutsatsen kan bara bli en, nämligen
att forskarna inte har en susning om hur det hela fungerar!
Det finns alldeles för många
parametrar att spela med, varför utrymmet för godtycke blir ovanligt
stort.
.
På denna bas tas en mängd
beslut som skall få oss i västvärlden att känna någon
slags kollektiv
skuld och att klä oss i tagelskjorta.
.
För det tredje så är
Sverige ett litet land, som i jämförelse med Kina, Indien etc.,
endast släpper ut en flugskit koldioxid i sammanhanget.
.
Om den globala uppvärmningen skulle
ha sin främsta källa i koldioxiden, så kan alltså
Sverige inte
göra ett jota för att påverka
situationen!
.
Ändå spenderas miljarder
i Sverige på det trendmässiga till ingen nytta. Starta Barsebäck
II till dess att några moderna kärnkraftverk byggts, så
slipper vi allt trams om koldioxid.
.
Sedan finns det naturligtvis verkliga
miljöproblem skapade av människan, men då blir det mer
på lokal eller regional nivå, såsom den ständiga
dimman i Peking!
.
Framtiden kommer att döma ut
dagens hysteri som århundradets största bluff!
|
.
|
|
